När jag vaknade imorse hade jag ett mål för dagen, - att skriva min hemkunskapsuppsats. Men sedan glömde jag bort det för ett tag och plötsligt satt jag på en filt på gräset i solen och åt Mc Donaldsmat tillsammans med Louise, Olivia, Fribbe, Nico, Enblom, Eric och Jens. Jag och Big Mac är soulmates! Föralltid, förevigt och aldrig isär. Eller hur var det nu igen Annie? Anyway, tiden gick och runt 17.00 slog det mig att jag fortfarande inte hade skrivit en enda mening om diabetes, som jag lovade mig själv. Jag blev också mer och mer medveten om engelskauppsatsen jag ska skriva imorgon för chans till ett mvg. Lite ångest lyckades jag få. Målet började också bli lite suddigare. Men okej, "En sida om diabetes och en uppsats om filmen Casblanca", tänkte jag. Jag kom hem, startade datorn, gick in på internet och.. la mig i sängen. "Bara ett tag.." var idén. En och en halv timme senare ringer Louise och väcker mig. Hon berättar att hon har mitt busskort. Jag försöker att inte inse vad klockan är men att jag precis sovit bort mina pluggtimmar var jag ganska medveten om. "Kommer om två min, pappa" sa jag och sprang ut på gården för att hämta busskortet. Louise kom och vi satt i solen ett tag. Visste att jag egentligen skulle sitta och skriva min uppsats men värmen höll mig kvar ute. Vi tog en promenad och en halvtimme senare var jag påväg hem igen. Träffade mamma i dörren som skulle ut och springa. Mamma som skulle hjälpa mig med min uppsats. Klockan blev åtta och jag satt och läste Erics början på hans uppsats. Själv hade jag öppnat Mikrosoft Office Word men inte kommit längre. Nu är jag trött som in i helvete och ska gå och lägga mig. Har jag någon diabetesuppsats? Fan heller. Däremot har jag en halv sida och filmen Casablanca vilket får duga. Bättre lycka nästa gång.

Over and out, Julia