Nämen

Julia lever. Meningen var att jag skulle sova. Men jag kan inte. Jag ska försöka snart igen. Är för glad. Ni anar inte vilket lyckorus jag har i kroppen just nu. Maj månad är vad jag lever för. Födelsedagar, gotlandbesök och ännu fler födelsedagar. Kan det bli bättre? Inte på låånga vägar. Äntligen känns det som att livet leker. Lite i alla fall..

Mitt lyckorus är här för att stanna, ingen kan förstöra det. Annie


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0